Det går bra nu

I dagens tidningar står det att polisen lider av massavhopp. Underbemanning, dåligt betalt och dåliga arbetsvillkor lär vara anledningarna.

Sedan tidigare har vi redan börjat avveckla militären och försvarsmakten. Vår beredskap för både kris- och krigssituationer är alltså ingen höjdare.

På sjukhusen syns liknande mönster. Underbemanning, låga löner och i övrigt relativt kassa arbetsförhållanden gör att vårdköer och vårdkvalitet blir ordentligt lidande.

Våra äldreboenden är både underbemannade och fulla vilket resulterat i en omvårdnad som är rent ovärdig våra gamla som varit med och byggt upp landet.

I skolorna frodas oordning och stök på grund av brist på duktiga lärare. Detta beror på en mix av för dåliga löner, underbemanning och krävande arbetsmiljöer, samt en i övrigt slapp inställning.

Bostadsmarknaden börjar mer och mer se ut som en bubbla på väg att explodera. Kraftig bostadsbrist råder, vilket pressar upp priser och hyror samt ökar på intresset för en svart marknad. När dessutom mäklarna trissar upp priserna i provisionens namn, belånar sig hushållen till tänderna.

När det gäller arbetsmarknaden ser det även där kämpigt ut. Ungdomsarbetslösheten är hög, arbetsförmedlingen klarar inte sin uppgift och svenska företag fortsätter att flytta utomlands.

De många asylsökande som kommer varje dag med förhoppningar om ett bättre liv blir snabbt besvikna när det visar sig råda brist på bostäder, jobb och en vettig integrationsplan. Privata aktörer som försöker hänga på hängs lika snabbt ut som giriga.

Dessutom kom tåget för sent idag igen.

Det enda som verkar fungera som vanligt är arbetet, eller bristen på detsamma, i politikens korridorer.  Det debatteras ständigt i TV, men inget sägs egentligen. Vi hör ständigt om nya lösningsförslag, men inget händer egentligen. Vi hör ständigt om hur fel dom andra har, men egentligen inget som pekar på hur avsändaren själv tänkt avhjälpa detta.

Likväl är skjortorna strukna  och håren kammade när röda mattan till de fina salongerna rullas ut. Men jag förstår. Jag har också svårt att koncentrera mig på problemlösning under champagne-mingel med en kliande slips. Särskilt när man måste sällskapa med en kommunist och en vegetarian. Då hade jag hellre gått hem och svetsat. Gör det, Löfven.