Du gamla, du fria

Sveriges nationaldag. Svenska flaggans dag. Vi hissar våra flaggor, vi sjunger nationalsången och vi känner oss stolta över att bo i ett av världens bästa länder.

Förlåt, nu var jag kanske rasistisk?

Nationalsången (bland annat) har på senare tid fått all sorts kritik, vilket har lett till att användandet av den har förändrats. En krönikör på Aftonbladet menade rentav att nationalsången var rasisitisk (pga textraden "du tronar på minnet från fornstora dar"). Krönikören ville byta nationalsång.

Kom igen, Sverige? Vi har slutat gå till kyrkan på skolavslutningen, vi slutar sjunga nationalsången på idrottsevenemang och vi får knappt använda ordet invandrare.

Vad kommer härnäst? Ska vi stryka jul, midsommar och påsk ur våra kalendrar också?

Ett land har traditioner. Ett land har historia. Ett land har en kultur. Ett land har en nationalsång för att lyfta fram och hylla dessa saker. Det gäller alla länder. Ska Sverige kasta allt det åt sidan för att några moralpolitiker eller moralskribenter utan verklighetsanknytning säger det? Aldrig!

Sverige är ett land och ett land måste få ha traditioner. Som Du gamla, Du fria:

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord,

Du tysta, Du glädjerika sköna!

Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,

Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnet från fornstora dar,

då ärat ditt namn flög över jorden.

Jag vet att Du är och Du blir vad Du var.

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.